Då planets motorer slår igång och vi ser Sveriges gator bli mindre och mindre. Till våra fötter möter den första stranden och havets uppfriskande vågor slår mot dem. Jag längtar till vi får se vår första sköldpadda i havet. Till vi råkar beställa något helkonstigt för att det inte finns en meny på engelska. Till vackra solnedgångar och till sand i håret, kläderna och väskan. Jag längtar till vi varje dag träffar nya människor och försöka se alla människor vi träffar som en lärare på vägen mot frihet. Jag längtar till att inte vara uppkopplad och till och med längtar jag till enorma regnskurar och hemska skavsår från alla äventyr vi gjort. Men mest av allt längtar jag till en vardag där jag varje dag får vakna upp och veta att jag kan göra precis vad jag känner för att göra och jag kan fara precis var jag vill fara (men helst med min apa aka Gustav).